”Det är nu jag ska prövas”

Som lagkapten var han delaktig i att lyfta Skellefteå till en maktfaktor i svensk ishockey.
Senaste åren pekar kurvorna neråt och många menar att klubben tappat sin röda tråd.
Vad hände? Vad måste göras? Och är Erik Forssell rätt man att vända trenden?
– Det är nu jag ska prövas, säger klubbens nya General Manager i en lång intervju med SkellefteåGuiden.

21 mars, 2019. Senast uppdaterat 16:01

Text: JON LUNDSTRÖM

Det är måndag morgon och trots att timvisaren ännu inte orkat förbi åtta har Erik Forssell varit vaken sedan länge. Från köksfönstret i sin villa i Tygelsjö, dryga milen utanför centrala Malmö, har han vinkat av barnen Moa, 11 år, Mio, 9 år, och Kalle, 6 år, på sin väg till skolan – och i snart en timme kramat om sin numera eviga följeslagare: mobiltelefonen.

Efter 510 SHL-matcher, varav nio säsonger och två SM-guld med Skellefteå AIK, presenterades han den 13 februari som klubbens nya General Manager.
Sedan dess har det varit ett evinnerligt race om uppmärksamhet, berättar han.
Att General Managers i SHL jobbar 24 timmar om dygnet är ingen hemlighet och definitivt ingen nyhet. Trots att han tillträder sin tjänst först om en dryg månad så ringer och vibrerar telefonen otaliga gånger om dagen.
– Telefontiden har definitivt ökat, säger han med ett snett leende.
Innan han fortsätter:
– Men det är bara kul. Och en viktig del i mitt kommande uppdrag, att vara ­anträffbar.

Med tanke på pressen och den tid och energi det ändå verkar kräva; fanns det några tveksamheter att hoppa på det här uppdraget?
– Nä, egentligen inte. Det känns ­fantastiskt kul och inspirerande att få bli en del av klubben igen. Sen kan man aldrig till hundra procent veta vad som väntar en. Det gäller att vara ­ödmjuk inför uppgiften, konstaterar han.

Officiellt tillträder du din nya tjänst den 1:a maj, och då brukar nästa säsongs trupp i regel vara klar. Hur ser du på det?
– Det gäller att vara ute i så god tid som möjligt, så förhoppningsvis har vi truppen klar då. Jag och Niclas (Lundkvist, ny sportchef) pratar flera gånger om dagen och de beslut vi tar gör vi som ett team, det vill säga i samråd med ledare och tränare.

Både du och Niclas är nya på jobbet, har ni någon att rådfråga?
– Som jag var inne på så är det här inget enmansrace. Trots att några har lämnat så finns det fortfarande många erfarna ledare och tränare kvar i föreningen som man kan bolla med.

Hur kommer fördelningen mellan dig och Niclas se ut?
– Niclas är övergripande ansvarig för sporten, från pojk-, dam- och a-lag, medan jag enbart fokuserar på a-laget.

Sannsagan om hur Erik Forssell tillsammans med bland annat Joakim Lindström, Oscar Möller, Jimmie Ericsson, Markus Svensson och bästa kompisen Pierre-Édouard Bellemare gjorde ­Skellefteå till ett topplag och maktfaktor i svensk ishockey under 2010-talet, tog två SM-guld och nådde final sju av åtta säsonger har berättats många gånger.
Nu finns det en ny historia att berätta.
2017 slutade Skellefteå sexa i SHL, 2018 femma och i skrivande stund ligger man på sjätteplats.
Publikmässigt synes samma dystra trend – på tio år har en femtedel av publiken försvunnit:
2009 var publiksnittet 5 293.
2019 har det minskat till 4 523.
Frågan till General Managern som en gång var med och lyfte Skellefteå till de högsta höjderna i föreningens historia är given:
Har klubben tappat sin röda tråd?
– Nä, det tycker jag inte. I huvudsak så gör man fortfarande väldigt mycket bra saker i klubben. Rent generellt så är det alltid en avvägning ­mellan kontinuitet och att driva utveckling och förändring. Har man varit väldigt framgångsrik under en lång tid i en förening så blir det en extra utmaning att orka ha hungern att utvecklas och vinna. Å andra sidan kan en framgångsperiod skapa orimliga förväntningar både internt och utifrån som gör att man stressar fram förändring när det inte går exakt så bra som man hoppas. Skruvar man för mycket så finns risken att man förstör saker som redan är bra och ändrar man ingenting kommer man att bli ikappsprungen.

I augusti slöts ett nyskapande avtal ­mellan SHL och teknikföretaget Sportlogiq, som
med hjälp av AI förser klubbarna med avancerad statistik och analyser. Ett system som redan 24 av de 31 NHL-lagen använder sig av. Som utbildad civilingenjör har Erik förstås en särskild fallenhet och intresse för siffror. Efter spelarkarriären har han intresserat sig för programmet som han tror kommer bli ett viktigt stöd för kommande beslut.
– Det är ju ett nytt intressant verktyg som ger alla SHL-klubbar massor av data. Jag är ­intresserad av siffror så för mig faller det sig ganska naturligt att använda det. Tanken är att det ska finnas med som ett stöd i ett beslutsunderlag. Både i hur man utvärderar spelare och spelet. Samtidigt får det inte vara något som man ­stirrar sig blind på, utan ska vara en del av en större bedömning.

Frun Johanna och barnen kommer att flytta upp till Skellefteå, och sitt nybyggda hus på ­Eriksberg, i mitten av juni, när ­skolterminen är slut. Eriks äventyr har däremot redan börjat.

Är du rätt person för att staka ut kursen för Skellefteås nya resa?
– Det är en fråga för styrelsen, men jag ­känner mig oerhört motiverad. Jag är alltid ­ödmjuk ­inför nya uppgifter, och ­kommer in med lång hockeybakgrund och ett driv till ­utveckling, som jag hoppas klubben kommer ha stor nytta av.

21 mars, 2019. Senast uppdaterat 16:01

13 tuffa frågor: Hur kunde du spela i Löven?

Han avslöjar vad som skulle kunna fälla honom på Robinsonön, berättar att han ogillar sand i kläderna och hur det gick till när frugan raggade upp honom.
Lär känna Skellefteå AIK:s General Manager Erik Forssell – med Skellefteåguidens 13 personliga frågor.

5 oktober, 2020. Senast uppdaterat 17:41

Vilken person har betytt mest för din karriär?
– Min storebror som är sju år äldre spelade hockey. Han lät mig ofta få vara med att sporta och jag tror att det kan ha påverkat mitt val och intresse en hel del.

Har du varit starstruck någon gång?
– Nej, inte direkt.

Är du bra på att laga mat?
– Helt okej.

Om du ska unna dig något, vad köper du då?
– Jag är inte så prylintresserad och blir inte lyckligare av att köpa saker. Jag skulle nog välja ett restaurangbesök eller en resa istället.

Vilken film har du sett flest gånger?
– SVT:s Fotbolls VM-krönika från Mexico 1986.

Hur hade du klarat dig i Robinson?
– Jag tänker att det skulle gå helt ok. Jag kan nog hålla humöret uppe bra även med sömn- och matbrist. Svagheter skulle nog vara simning på tävlingar och att jag ogillar sand i kläderna.

Hur kunde du spela i Löven?
– Jag ville plugga vidare efter gymnasiet och tyckte att Umeå och Björklöven passade bra. Inga konstigheter med det.

Kommer du få en 40-årskris?
– Nej!

Tar du fram gitarren på fester?
– Nej, sällan. Har varit dåligt med gitarrspelande de senaste fyra åren.

Vad hade du jobbat med om du inte fick välja hockeyn?
– Jag gillar idrott så gärna något inom fotboll om jag fick välja fritt. Är utbildad civilingenjör så annars något åt det hållet.

Vem var du i skolan?
– Jag hade lätt för mig i skolan. Jag var seriös och fokuserad när jag var där så att jag skulle slippa plugga så mycket hemma. I klassen så var det nog sällan bråkigt runt mig. Jag gillade att sporta på rasterna.

Vem raggade upp vem, du eller din fru?
– Min fru. Hon jobbade på gymmet som vi tränade på.

Om du måste tatuera dig, vad skulle du göra då och var?
– Det skulle nog bli något litet visdomsord på underarmen.

5 oktober, 2020. Senast uppdaterat 17:41

Starka morsor

Agnes Schönfeldt, 29, tränade sporadiskt under graviditeten men kände efter hemkomsten från BB att smärtan i bröstryggen ökade.
Elin Johansson, 28, spelade fotboll på elitnivå men tvingades lägga av på grund av skada.
Fanny Wallström, 29, tränade hårt fram till vecka 34 men saknade den sociala aspekten och att aktivera kroppen.
Skellefteåguiden besökte passet ”Stark morsa!” – dit Skelleftemorsor oavsett förutsättningar och tidigare erfarenheter träffas för att stärka kroppen efter sin graviditet.
– Det här är något jag själv saknade efter mina barns födsel, säger pt:n Katarina Burvall på Underground AC.

2 oktober, 2020. Senast uppdaterat 14:28

Gymmet ligger direkt innanför entrén i det gamla taxigaraget, som den här senhöstdagen badar i sol. I de romerska ringarna, som i första hand är till för att träna upp ryggmuskula­turen, hänger ett färgglatt babygym.
Det är Elmers underhållning om han är ­vaken när mamma Agnes Schönfeldt tar sig an ­kettlebellen eller skivstången.
Agnes tar upp den tre månader gamla sonen i famnen, medan hon med fötterna puttar fram träningsmattan. Elmer hickar så den lilla ­kroppen rycker till. Agnes gungar honom lätt, med ena handen bakom hans huvud, medan hon varsamt lägger ned honom på en filt.
– Det är lite upp och ner, ibland går det bra att han ligger själv och ibland lite sämre – oftast beroende på hur mycket uppmärksamhet jag ägnat honom, säger Agnes med ett skratt.

Hon tränade längdskidor och fotboll under graviditeten. Ett par månader in i Elmers liv har hon skapat nya rutiner. Numera är måndag och torsdag förmiddag heliga – då står friviktsträning med skivstång, kettlebells och hantlar blandat med konditionsbaserad träning på schemat.
Just den här dagen har tjejerna, eller ­morsorna som de numera kallas, tränat marklyft och ­axelpressar, innan de två och två avslutar med russian swings, ball slams och pushups.
– Jag fick tipset av en kompis och det räckte med ett pass för att jag skulle vara såld, berättar Agnes och fortsätter:
– Det bästa är att belastningen går att anpassa utefter mina behov och min förmåga. Jag har till exempel haft problem med bröstryggen och axlarna efter amningen, något jag hoppas ska bli bättre allteftersom jag tränar.

För Elin Johansson finns träningen där ­naturligt från en lång elitkarriär. Efter att ha spelat fotboll i Sunnanå, Morön, Kif Örebro och Piteå valde hon att lägga av efter en fotskada. Att motionera har dock alltid varit en del av hennes liv och att sluta i samband med graviditeten var inte ett alternativ.
Ett samtal med pt:n Katarina Burvall, som ­håller i passen, stärkte hennes syn.
– Ett stort problem i samband med en förlossning är att du blir svag i många muskler, framförallt runt bålen. När du bär barnet tar dessutom axlarna slut. Utan träning är det lätt att du får en hållning som Quasimodo, säger Elin Johansson och skrattar.
– Men med ”Katta” känner jag mig helt trygg och jag gillar upplägget där vikter och frekvens byggs upp successivt.

Det är såklart ­olika för alla, men jag har haft turen att inte få ­några särskilda komplikationer efter graviditeten.

För Fanny Wallström är träningsformen ­inget nytt. De flesta övningarna känner hon igen från crossfiten, som hon tränat i åtta år och fram till några veckor innan dottern Winna föddes.
Fanny varvade promenader med ­lättare ­övningar innan hon efter två månader var tillbaka i gymmet.
Nu har hon lovat sig själv att ta det lugnt, två mammaträningar i veckan får räcka.
– Det känns att jag inte tränat på ett tag, men det har trots det gått relativt fort att komma tillbaka i någorlunda form. Det är såklart ­olika för alla, men jag har haft turen att inte få ­några särskilda komplikationer efter graviditeten, säger Fanny Wallström.

Katarina Burvall, som är diplomerad mammamagetränare, kan inte nog betona vikten av att känna in kroppen.
– Även om man tränat förut så är det viktigt att man tänker på att kroppen genomgått en förändring och att man har kontroll på belastning och teknik, säger ”Katta” och fortsätter:
– Även om vi inte enbart gör bålövningar så jobbar vi mycket med fokus på hur du håller ihop när du gör diverse övningar. Det är till exempel jätteviktigt när man lyfter att man hittar rätt höftposition, håller ihop och inte lyfter tungt innan man lärt sig rätt teknik.

Passar det här alla?
– Det gör det, oavsett träningserfarenhet. Det enda kravet vi har är man gjort en efterkoll hos barnmorskan och fått godkänt där.

2 oktober, 2020. Senast uppdaterat 14:28